Det har blivit två rundor i helgen i långsam takt. Jag klarar att spela 18 hål om jag får gå relativt långsamt och inte pressa stegen och hastigheten. I lördags spelade jag dock med svidande smärta sista 8 hålen och tappade förstås en del i slutet.
I lördags fick Berit och jag spela med två herrar som efter det första hålet snabbt föreslog att vi skulle spela bästboll. Javisst svarade jag och frågade förstås Berit om det var ok. Och det var det om än inte så självklart.
Efter bara några hål tog vi snabbt ledningen. Berits utslag var bättre än någonsin och jag lyckades göra två par. Denna runda kunde Berit och jag komplettera våra scorer bättre än på någon annan tävling vi deltagit i och poängskillnaden blev större och större. Den ene mannen nämnde ordet förnedringsgolf flera gånger, jag vet inte varför. Vi vann i alla fall varsin lättöl, det var priset denna gång. Eftersom det var en varm dag så smakade det väldigt gott och säg den som inte tycker att en seger i en golftävling smakar gott.
På söndagen spelade vi samma bana och det kändes som favorit i repris förutom att scorerna inte var alls lika bra. Så rundorna skiljer sig verkligen från varandra och hade vi mött samma herrar i dag så vet man ju aldrig vad som hade hänt.
2 kommentarer:
Segerns sötma är alltid god! ;o)
Speciellt när motståndaren tror sig vinna lätt :-)
Skicka en kommentar